torsdag 1 augusti 2013

Gör inte om det du gjort till något odefinierbart

Läser blogginlägg efter blogginlägg som handlar om Paris, och allt folk upplever där. Och trots att det går långt mellan gångerna då jag inte spenderar särskilt mycket tid på Internet längre så ser jag ändå saker jag gått miste om. Alla marknader, alla trädgårdar, all mat jag missade, inte hann med. Jag längtar tillbaks, klart som fan, men jag tänker också på det faktum att alla bloggar jag läser handlar om hur de har åkt med sin käresta till Paris och gjort alla dessa saker. Då tänker jag på det faktum att vi fick så kort tid tillsammans och att det är så fuskigt. Men det tänker jag bara i någon sekund för sen inser jag att dels kan jag inte jämföra det och dels är det inte så jag egentligen känner, just för att jag vet att relationer ser olika ut och det är inget fel eller konstigt med det, det är bara att vårda de minnen jag har. Men för ett ögonblick bara - jag lovar inte mer, för de flesta minnen från Paris är trots allt med mina vänner, och ack vilka trevliga minnen - (dock känns det som att jag alltid förknippar Paris med dig numera, och sedan inser att det var ett ganska fåtal timmar av de jag spenderade i Paris som jag var med dig - får jag en bild av dig och mig när vi går hand i hand och tittar i second hand affärer. Så rynkar jag på pannan och inser att inte ens min bild, mitt dagdrömmeri känns äkta och då vet man att man överskridit vad som fungerar att drömma om. Det finns tydligen gränser. Känner att det är dags att vårda mina minnen och försöka att inte göra dom till något de aldrig var, för de var en upplevelse ändå.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar