fredag 24 augusti 2012

Du vet inte om det, men jag ska säga dig nu att du har makt

Jag är rädd för dig. Förstår du inte att det är därför jag drar mig undan? Jag vill inte att du ska ha det här greppet om mig. Och trots att du inte utnyttjar det då du inte är medveten om dess uppenbara existens är det ta mig fan illa nog att känna såhär. Givetvis behöver jag inte min ständiga påminnelse om att du betyder för mycket. Men jag vet inte vad du har för roll och det stör mig. Jag gillar att sätta saker under stämplar men du matchar inte någon av mina mappar.
Bästa känslan: att ingen ser ens tårfyllda ögon och sammanbitna ansikte om man sitter i passagerarsätet i en bil.

torsdag 23 augusti 2012

Svensk musik i öronen

och det jag tänker på mest hela tiden: framtiden, alkohol, kläder, pengar, män, dig, socker, maträtter, musik, skrivblock, familj, vänner och hösten.

onsdag 22 augusti 2012

Vad jag vill är ouppnåeligt

Jag vill ha dig bakom mig, framför mig, intill mig, i mig, under mig, på mig och bredvid mig. Vad som helst bara inte långt ifrån mig.

Rullgardinen förblir uppdragen

Och jag fortsätter att drömma om dig. Jag bara önskar att det skulle vara negativa tankar och inte förhoppningar om framtiden. Jag vet inte ens vad det är jag vill, varför skulle du vara en del av mitt liv på det viset? Jag målar upp en fantastiskt bild av dig där du är helt perfekt och felfri och jag är rädd att jag kommer bli besviken och förvånad och arg när det visar sig att det inte är så och du inte har gjort någonting för att dölja det.

måndag 20 augusti 2012

Jag vill skapa minnen med dig

Känner mig som en flicka i början på tonåren som är sådär pass förälskad i ett pojkband att hon sätter upp affisch efter affisch med heta män på väggen, ritar hjärtan med deras namn i anteckningsböckerna på lektionerna och tänker på allt som hon skulle säga om hon bara fick träffa dom, en endaste gång. Förutom att jag inte är förälskad, eller i början på tonåren, eller sjukligt besatt. Jag bara vill saker lite för mycket.

söndag 19 augusti 2012

Jag vill, men tänker inte

Jag känner mig tom men ändå så full av... oreda. Om jag visste att det skulle accepteras skulle jag utnyttja ditt löfte om att jag alltid kan ringa, du finns alltid där för mig. Jag tror inte du ljög när du sa det, men jag tror inte du förstod innebörden. För vet du vad? Du kan inte hantera mig, jag är för egen och jävlig.

torsdag 16 augusti 2012

Släpp taget nu min vän

Och så misslyckas man med sitt mål bara timmar senare. Ibland tror jag att man inte tar saker man planerar på allvar. Man bara tänker att det är det bästa för en och därför ska man följa dem, men man håller inte löftena för det är så mycket roligare att bara skita i allt och göra vad man känner för. Men när det man känner för inte fungerar, det är då man måste ändra sig. Och hålla sig till den ursprungliga planen. Så, återkoppla Sofi, gå tillbaks till att inte bli fäst, släpp taget nu.

Blomkålssms

Från en vän: "Nu ska jag äta blomkål och då tänker jag på dig!" Jag önskar alla mina vänner skickade mongofina sms till mig hur ofta som helst.

Din avsaknad av ord skulle märkas men jag skulle aldrig få veta att du är död

Om något hände dig skulle jag inte veta att du var borta. Jag skulle aldrig få veta. Din avsaknad av ord skulle märkas, men huruvida du existerade eller ej skulle jag aldrig kunna veta. Och med de tankarna nedskrivna på papper inser jag att det säger ganska mycket om det vi har. Att det nog faktiskt inte är något vi har. Naivt av mig att tro att allt spelar så stor roll när vissa saker bara är som de verkar: ingenting speciellt. En främling sa till mig att inte bli så fäst vid människor. Från och med nu ska jag börja tänka på det och applicera det på mitt liv ifall människan ifråga faktiskt inte är någon det passar sig att bli fäst vid.

tisdag 14 augusti 2012

Mina blommor vill gifta sig med varann

Himlen är vackert rosa och jag saknar dig trots att jag aldrig haft dig nära mig

onsdag 1 augusti 2012

Att det har varit andra innan dig spelar ingen roll, du är speciell

Jag längtar efter dig. Det känns som om du är början på någonting nytt. Med dig kan jag släppa allt som hänt under året och få en ny start. Min andning blir djupare runt omkring dig och du påminner mig om att förnyelse kan vara någonting bra. Du gör världen vacker. Faktum är att du påminner mig om att hela världen finns framför mina fötter och allt jag behöver göra är att släppa taget om mig själv. När jag springer runt i Sverige med dig vill jag utforska varenda liten del av dig. Jag vill stanna upp mitt i gatan och titta på dig, fascinerad av allt du utstrålar. Saknaden efter din skönhet har börjat gro inom mig. Innan dig har det varit andra, det går inte att förneka, men det gör dig inte mindre speciell för det. Varje år kommer du tillbaks till mig vid ungefär samma tidpunkt och jag omfamnar dig med hela mitt hjärta. Jag är villig att glömma allt som hänt innan dig, bara jag får känna dig mot min hud igen. Jag är så redo man kan bli för att få vara nära dig igen. Och trots att andra inte är redo för denna övergång - de tycker du är kall och avståndstagande - så måste du veta att jag kommer att uppskatta dig när vi ses igen. Förmodligen är det någon månad kvar innan du på riktigt är tillbaks i mitt liv, och jag lovar, jag accepterar det för jag vet hur du är. Du tycker om att få andra att uppleva irritation över dig. Du bara älskar att se folk våndas när du flänger runt på gatorna och gör väsen av dig. Men jag börjar redan se delar av dig dyka upp, och det gör mig så lycklig. Så jag väntar. Jag väntar. Jag kan klara av dig. För mitt inre skriker lågt efter dig. Jag behöver dig, och jag vill ha dig. Men jag väntar för du måste själv välja när du vill visa dig för mig. Jag tror jag älskar dig.
Hösten, jag saknar dig, kom tillbaks.