Och jag undrar om det inte hade varit lättare/bättre om vi hade haft sex. Senare tänker jag att det är skönt att sluta att dricka en timme innan man cyklar hem, för att man inser att man inte hinner bli full och för att man inte känner ett särskilt stort behov av det. Ens vänner fortsätter dricka men man känner bara ett inre lugn. Och det ända man kanske ångrar är att man drack från första början den kvällen.
Jag kan se det framför oss. Dig och mig. I den situationen. Är det fel av mig? Borde jag på något sätt få det att försvinna ur min hjärna?
När jag borstar tänderna tänker jag en tanke jag aldrig tänkt förut; om du någonsin tänker på mig, vad tänker du på då? Tänker du på mig, skrattandes, fnissandes (som en ung tonårstjej) som du sa att du skulle tänka på, eller tänker du på mig, gråtandes, förtvivlad utan anledning, eller tänker du något helt annat? Vad finns kvar i dig av det vi hade?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar