Först ska jag få njuta (pinas, plågas, äcklas)

Ja, jag vet att det är åt helvete. När man tänker såhär. När man fokuserar på snygga, charmiga män, istället för att fokusera på den livsomvälvande nyhet man är med om (i alla fall känns den så väldigt relevant just nu).  Eller för att beskriva lite bättre: en man. En snygg, charmig man. Som är alldeles fel person att tycka någonting någonting någonting någonting någonting alls sådant om egentligen. Och det blir inte bättre för att man faktiskt vet att människan spanat in en vid fler än ett tillfälle, det går inte att förneka vissa blickar. Speciellt inte när människan ser rakt på en, tittar på en uppifrån och ned och verkligen SER; INSPEKTERAR en. Men kanske är det svårt att inte titta på mig när jag är så färgglad som jag så ofta är? Kanske är det inte konstigt att han tittat? Till och med föräldrarna sa att folk tittade på mina kläder idag när vi var och handlade i mataffären. Kanske är det förklarligt, det är det jag vill slå in i mitt huvud. Att det inte är konstigare att han tittar på mig än att gubben i affären med den lila systembolaget-kassen i handen ser på mig när jag går runt och visslar och handlar mat. Varför kan jag inte få in det i mitt huvud? Varför kan jag inte få in det i mitt huvud? Varför måste jag överanalysera? Varför kan jag inte bara släppa det? Tänka att, jaha, men så trevligt, han ser mig, so what?

Ja, jag bestämmer mig nu. Jag ska släppa det. Nu bestämmer jag mig igen, jag ska inte tänka såhär mer. Inte när det blir måndag. Jag ska slå mig själv mentalt varje gång jag kommer på mig själv att ha olika samtal med honom (eller andra människor) i huvudet. Men först ska jag få njuta (pinas, plågas, äcklas) i tre dagar till. Men på måndag ska det vara över, och så är det bara.

Sluta, sluta, sluta. Jag måste sluta. Bara ge upp fåniga tankar och fokusera på det viktiga. Och det viktiga, det är inte han. Inte för mig. Han är inte viktig för mig. Så, nu har jag konstaterat det. Skönt. Helvete, varför måste vissa människor vara så himla charmiga?




(Låt mig tillägga att det här är ett glatt inlägg. Jag är glad. Jag är bara inte så glad på mina tankar.)