Att det har varit andra innan dig spelar ingen roll, du är speciell

Jag längtar efter dig. Det känns som om du är början på någonting nytt. Med dig kan jag släppa allt som hänt under året och få en ny start. Min andning blir djupare runt omkring dig och du påminner mig om att förnyelse kan vara någonting bra. Du gör världen vacker. Faktum är att du påminner mig om att hela världen finns framför mina fötter och allt jag behöver göra är att släppa taget om mig själv. När jag springer runt i Sverige med dig vill jag utforska varenda liten del av dig. Jag vill stanna upp mitt i gatan och titta på dig, fascinerad av allt du utstrålar. Saknaden efter din skönhet har börjat gro inom mig. Innan dig har det varit andra, det går inte att förneka, men det gör dig inte mindre speciell för det. Varje år kommer du tillbaks till mig vid ungefär samma tidpunkt och jag omfamnar dig med hela mitt hjärta. Jag är villig att glömma allt som hänt innan dig, bara jag får känna dig mot min hud igen. Jag är så redo man kan bli för att få vara nära dig igen. Och trots att andra inte är redo för denna övergång - de tycker du är kall och avståndstagande - så måste du veta att jag kommer att uppskatta dig när vi ses igen. Förmodligen är det någon månad kvar innan du på riktigt är tillbaks i mitt liv, och jag lovar, jag accepterar det för jag vet hur du är. Du tycker om att få andra att uppleva irritation över dig. Du bara älskar att se folk våndas när du flänger runt på gatorna och gör väsen av dig. Men jag börjar redan se delar av dig dyka upp, och det gör mig så lycklig. Så jag väntar. Jag väntar. Jag kan klara av dig. För mitt inre skriker lågt efter dig. Jag behöver dig, och jag vill ha dig. Men jag väntar för du måste själv välja när du vill visa dig för mig. Jag tror jag älskar dig.
Hösten, jag saknar dig, kom tillbaks.